Dagens julsång blir ju knappast någon överraskning. Dagen till ära måste ju det bli Luciasången. Melodin till Luciasången är en italiensk (neapolitansk) visa av Teodoro Cottrau där texten börjar Sul mare luccica l'astro d'argento och har titeln Santa Lucia. Den italienska melodin har tre texter på svenska. Ingen av dessa är en översättning av det italienska/neapolitanska originalet.
1.
Sankta Lucia, ljusklara hägring av Sigrid Elmblad (1860-1926). Publicerad 1919.
2.
Natten går tunga fjät av Arvid Rosén (1895-1973), tryckt i Sånger för skolan, 1928. Arvid Rosén skrev texten då det moderna Luciafirandet tog fart i Stockholm. Av texten att döma ville Rosén att den skulle låta som en ålderdomlig folkvisa. Ordvändningar som stuva för stuga och förgät för glömde var svårbegripliga redan 1928. Det konstiga sus som på något sätt svingar sig genom tysta rum lånade han från den äldre Luciatextens "drömmar av vingesus". Trots eller på grund av dessa låtsasålderdomliga ordvändningar var denna version av Luciasången länge den mest sjungna. Den äldre, men rättframmare texten Sankta Lucia har dock hela tiden funnits som alternativtext och kan sedan 1980-talet ha ökat i popularitet.
3.
Ute är mörkt och kallt. Ute är mörkt och kallt är framför allt vanlig på förskolornas och dagmammornas Luciafirande, ibland även i skolorna. Sångens tema liknar Natten går tunga fjät och Sankta Lucia, ljusklara hägring. Ute är mörkt och kallt använder enklare ord, samt utgår från ett barns perspektiv. Vem som skrivit texten, och när, är inte helt klarlagt men den tillkom troligen på 1970-talet.