Dagens julfirande är i Sverige fylld med god mat, inslagna klappar, upplyst gran samt en trind och snäll tomte. I Sverige har just julafton den 24 december fått en särskild betydelse, eftersom det är då man oftast träffas och äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder är det faktiskt juldagen som är den stora dagen.

Nedräkningen inför julen benämns ofta dan före dan före dan före dan......före dopparedan. Att kalla julafton för dopparedan är vi svenskar ensamma om även om seden med dopp i grytan också förekommer i övriga Norden. På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna.

Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. Det var alltså inte tillåtet att äta köttmat under dagen men genom att kringgå fastebestämmelserna kunde man få känna köttsmaken i alla fall. Dopp i grytan är från början ingen typisk julrätt. Eftersom det var långt mellan baken behövde det hårda brödet mjukas upp för att kunna ätas.

Gårdstomten
I det gamla bondesamhället fanns det en tomte som inte hade med julhelgen att göra. Denna tomte arbetade och levde på gården. Det var sällan man såg honom, men de som träffat på honom har berättat att han var liten till växten, klädd i grå kolt och röd luva. Han hade vitt skägg och såg ut som en gammal man. Tomten skulle man hålla sig väl med, annars kunde det gå illa för gården. Var man snäll mot honom drog han istället lycka till gården. Han månade mycket om husdjuren och såg till att de sköttes väl. På julafton fick man inte glömma att ge tomten gröt, då kunde det hända att han kunde hämnas.


Julbocken
Den utklädda julbocken spelade en viktig roll i julens alla upptåg och när vi fick en julklappsutdelande figur var det till en början bocken, som var julklappsutdelare.


S:t Nikolaus
Legenden har sin födelse år 270 då ett litet gossebarn såg dagens ljus i den turkiska staden Patara. Hans förmögne familj döpte honom till Nikolaus och han blev så småningom utnämnd till biskop i staden Myra. Biskop Nikolaus var en mycket givmild person som generöst skänkte små och stora gåvor, ofta till barn. Härifrån härstammar begreppet Nikolauspresenter. Han levde i en svår tid då de härskande romarna förföljde de kristna. Han blev efter sin död den 6 december år 347 helgonförklarad och var bland annat barnens och sjöfararnas speciella skyddshelgon. Detta datum bär än idag hans namn i vår svenska almanacka.

Under reformationstiden då Nordeuropa blev protestantiskt, förändrades synen på alla de katolska helgonen. Man menade att helgonen med Sankt Nikolaus i spetsen vände barnens sinne bort från Kristus. Samtidigt är det svårt att utrota en sådan populär sed som Nikolauspresenterna. Det gällde att låta seden leva kvar men att ge den ett evangeliskt acceptabelt utseende. På många håll lät man Nikolaus leva vidare alltjämt utstyrd som en ståtlig och långskäggig biskop med mantel och mitra men med det mera neutrala namnet "julgubbe", på tyska Weihnachtsmann. I England, där man inte tog helgonkultens avskaffande så allvarligt, bibehöll man både figuren och namnet - Santa Claus har där aldrig varit rubbad i sin ställning som julklappsutdelare.


Den svenska tomten
Jenny Nyström skapade vår julklappsutdelande jultomtes profil när hon gav honom drag av den gamle gårdstomten, som allt eftersom tiden gick alltmer började likna en jovialisk S:t Nikolaus i fina röda kläder. Vi i Sverige är ganska ensamma om att ha en synlig jultomte som kommer med julklappar. I andra länder lämnar han dem i smyg och oftast på natten mellan julafton och juldagen.

Den jultomte som vi har idag har mycket lite att göra med 1800-talets tomte. Tomten som vi känner honom idag uppfanns och håll i er nu, inte bara i USA, utan av Coca Cola. Julen 1931 gjorde Coca-cola en landsomfattande reklamkampanj där Santa Claus dricker en flaska Coca Cola. Idén att koppla ihop tomten och Coca Cola hade dock börjat redan 1922 då folk i allmänhet förknippade Coca Cola med något man dricker när det är varmt ute. Företaget ville visa att det går lika bra att dricka drycken året runt "Thirst knows no season" var slogan. Men 1931 fanns han alltså överallt, i tidningar, skyltfönster, reklamtavlor och vid kassorna i affärerna. Den tomte folk kände då, hade Coca Cola förvandlat till en amerikansk helylle tomte. En stor, tjock, lång och gladlynt farbror med stor röd näsa och ett krulligt stort vitt skägg, hade skapats för att inspirera folk att dricka Coca Cola! Snabbt hängde andra dollarstinna affärsmän på den nya trendfiguren. Det där med att tomten bor på nordpolen kom en smart affärsman på. Han startade nämligen en nöjespark norr om New York med namnet North Pole, där tomten levde. Santa Claus blev sedan snabbt exporterad till andra länder genom Hollywoods filmer och inte minst genom Walt Disneys produktioner.

Jag kan ju hålla med om han ser så där härligt snäll och go ut Coca Cola tomten och på nått vis är det ändå mysigt att titta på Coca Colas reklamkampanjer varje år även om man kanske borde hålla på det där traditionella och inte erkänna det...The holidays are coming... Men visst saknar man den här lite i år även om årets nya är söt!?

Detta är ett "krig" som återkommer till varje jul, och varje jul är det julmust som går segrande ur striden! Hur kommer det sig att julmusten har ett så stark grepp om oss svenskar kring framför allt jul, men även till påsk?

Must lanserades 1910 av Harry Roberts som ett alkoholfritt alternativ till öl. Företaget Roberts, som funnits i Örebro i snart 100 år är än idag den ENDA tillverkaren i Sverige som tillverkar essenser till must. Många har försökt kopiera det hemliga julmustreceptet utan framgång. Julmusten har stora likheter med traditionellt öl genom att vara mörk, skumma samt vara smaksatt med malt och humle. Malt och humle är också de enda två kända ingredienserna av de totalt cirka 30 ingredienser som krävs för att få fram den karakteristiska smaken.

Göran Roberts, nuvarande ägare av familjeföretaget Roberts berättar:
-Skulle julmust lanseras idag hade den troligen inte hetat must. Must är ojäst råsaft av bär och frukt och så är inte fallet i julmust.

Roberts farfar Harry var frikyrklig och ville skapa ett alternativ till ölen. De första åren kallades drycken för julöl men namnet ändrades i slutet av 1920-talet, då folk fick smak för den, till just julmust. Julmust var under en lång tid en väldigt svensk företeelse, men på senare tid har musten fått en viss spridning till våra nordiska grannar. Även i Coca Colas sortiment förekommer nu julmust, som precis som alla andra tillverkare har Roberts som leverantörer.

Den slutgiltiga musten görs på bryggerierna och den färdiga julmusten kan skilja en del i smaken. Det beror på tillverkarens egen blandning av vatten, socker och sötningsmedel. I december dominerar julmusten totalt läskmarknaden och står ensam för nästan hälften av all läskförsäljning i butikerna. Av de 50 miljoner liter must som dricks per år i Sverige går 2/3 åt bara i december. Marknadsledande tillverkare är Carlsberg och Spendrups bryggerierna.

Företaget Roberts har gått i arv inom släkten från far till son. Under årens lopp har företaget även levererat andra extrakt till andra välkända varumärken. Den största framgången har man haft med Champis, som blev en succé som lyxdryck redan på 1920-talet. Huvuddrycken är dock julmust och den finns också att dricka som påskmust och tillverkas även under resten av året som enbart must av Apotekarnes.

Lutfisk är en maträtt som består av fisk som först varit torkad, sedan lagd i lut, sedan blötlagd för att till sist kokas. Proceduren från det att man lägger fisken i lut tills det att man har fisken på matbordet tar över två veckor. Fisken avlutas genom att den i några dygn får ligga i kallt vatten, som byts en gång per dygn. Om den inte har avlutats tillräckligt får lutfisk en egenartad, genomskinlig lyster och en dallrande konsistens. Den främsta orsaken till att många inte gillar lutfisk, torde vara att de har serverats dåligt avlutad fisk, som alltså har en geléaktig konsistens. Dåligt avlutad fisk krymper åtskilligt vid kokningen, och är den riktigt dåligt avlutad försvinner den helt: det finns bara spad kvar.

I dag äter man oftast lutfisk kring jul, även om Lutfiskens Dag råkar vara fredagen före Alla Helgons Dag. Förr gällde det att lutfisk var speciell högtidsmat, och den serverades alltså gärna till påsk, midsommar och vid begravningar. I Sverige brukar tillbehören vara: kokt potatis, bechamelsås, i Skåne senapssås, i vissa landsändar kokta gröna ärter, på andra håll söt senap, salt, kryddpeppar och svartpeppar. Överbliven fisk och sås kan följande dag stuvas tillsammans och serveras med stekt potatis som tillbehör. I Norge är de klassiska tillbehören: riven pepparrot, skirat smör, kallt smör eller flott, stekta bacontärningar, puré på gula eller gröna ärter, kokt mandelpotatis och getmesost, som är riven eller hyvlad.

Här hos oss tror jag besämt den brukar intas med kokt potatis, gröna ärtor och fläskflott eller vit sås. Jag vet inte så noga för jag brukar inte delta i lutfiskätandet. Äter du denna "smarriga" rätt? :P

För att dränera lutfisken så mycket som möjligt, sedan den tagits upp från kokvattnet, lägger man den i en skål, som klätts invändigt med en till flera lager hopvikt bomullsduk (fast hemma hos oss kör vi med världens bästa Tupperware burk). Fiskspad kan generellt användas som spädning vid såskokning, men kokvattnet efter lutfisk duger ej till detta; det kastas bort.

---

Årets lutfiskprognos lyder
Kvaliteten på årets lutfisk uppges vara hög. Fisket av långa, råvaran till svensk lutfisk, sker numera med moderna, norska båtar väl rustade att ta hand om och behandla fisken på bästa sätt. Det betyder bl a att bara den sist fångade långan torkas för den svenska marknaden, den fryses aldrig. Torkningen av långan i Norge eller Sverige är dessutom inte längre beroende av vädret för huvudparten av fisken. Minst 90 % torkas inomhus, en metod som ger ett garanterat bra resultat. Oavsett väder och vind.

---

Tips om nya och klassiska recept med lutfisk, mer information om lutfiskens histora - helt enkelt allt du kan tänkas behöva veta om lutfisk - finner du här!

---

Tillägg
Ojoj, hur kunde jag ha missat att det finns en lutfiskfabrik mitt i min hemstad Karlshamn, där jag ju faktiskt bor just nu. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt och tackar syster för påminnelsen så jag slipper skämmas. Den Goda Lutfisken AB har även de mer information om lutfiskrecept och historik på sin hemsida.

Vad vore julen utan alla kryddor som vi förknippar med denna högtid. I glöggen, i pepparkakorna, i senapen...ja listan kan säkert göras längre.


Kardemummaväxten liknar en iris eller orkidé. Kryddan är de svarta aromatiska fröna. Ursprungligen kommer kardemumman från Indien, men den odlas idag även på Ceylon, i Tanzania och Guatemala. Kardemumman ingår i många kryddblandningar eftersom den förhöjer smaken hos andra kryddor som den blandas med. I Sverige är kardemumma den typiska bakkryddan. Kardemumma är en av de dyraste kryddorna. Den anses också underlätta matsmältningen och dämpa gasbildningen.


Nejlikor är det outslagna blomknopparna hos ett ständigt grönt träd. Nejlikans hemland är Moluckerna (Kryddöarna). Julens pomanderbollar (nejlikor instuckna i apelsiner) ger spännande dofter. I malen form används nejlikor till pepparkakor, korv, pajer, blodpudding och svartsoppa. Kryddnejlikan är antiseptisk och hindrar fett att härskna. Inte undra på att den ingår i sillinläggningar och pressylta.


Pomeransskal är de torkade skalen av mogna pomeranser(citrusfrukt). Odlingen sker huvudsakligen i Spanien. Pomeranser används framför allt till bakverk (vörtbröd) och marmelader.


Ingefära är torkade rotknölar från en flerårig liljeväxt, som har sitt ursprung i Sydostasien. Den har en aromatisk, stickande söt smak. Ingefära används till kakor, desserter, fläskkött m.m. Ingefära är antiseptisk och kärlvidgande. Pepparkakor äts aldrig så mycket som vid juletid. Pepparkakor skulle kanske lika gärna kunna ha hetat ingefärskakor eftersom smaken är ganska påtaglig. (Vilket det ju faktiskt gör i engelskan då de kallas Gingerbread cookies - Ginger = ingefära)


Kanel är innerbarken från ett ständigt grönt träd. Olika sorter odlas på Ceylon, i Kina och Indonesien. Redan på 2800-talet f.Kr talas det i en kinesisk örtbok om "Kwai". Samma namn används än idag om Kassia som är en mycket närbesläktad växt. Smaken är likadan som kanel men effekten är starkare. Kanel används som bakkrydda, till desserter, risgrynsgröt, filmjölk och inläggningar. Kanel är bakteriedödande och konserverande.


Kryddpeppar är inte släkt med vanlig peppar, den tillhör myrtensläktet liksom kryddnejlikan. Kryddpeppar hindrar fett att härskna. Den lägger vi köttbullar, pressylta och sillinläggningar.


Vaniljstång är frökapslar från en orkidé, de skördas innan de är helt mogna och soltorkas så att smakämnet vanillin frigörs. Vanilj kan du använda i såväl matlagning och bakning som i desserter.

Sankta Lucia med martyriets segerpalm i ena handen och sina ögon på en bricka i den andra.

 

Lucia var ett sicilianskt helgon som led martyrdöden ca 304 e. kr. Lucia målas ofta med ett svärd genom halsen och med sina ögon på en bricka. Hon vördas som de blindas skyddshelgon. Mitt i mörkret går hon "klädd i ljus" mot sin brudgum, som en klok jungfru med tänd lampa. Lucia representerar Kyrkan och själen som smyckar sig som brud inför bröllopet. Hon firas av den romersk-katolska kyrkan den 13 december. Luciafirandet som vi är vana vid är en säregenhet för Sverige. Det italienska helgonet Lucia har bara namnet gemensamt med vårt firande.

 

 

Vår Lucia uppkom på 1500- eller 1600-talet bland protestanterna i Tyskland. Hon kom som en ersättning för det katolska helgonet S:t Nikolaus. Hon föreställde Jesusbarnet och kom med presenter till barnen vid jul. Hon kom i sällskap med en djävulsfigur, som på platttyska kallas "Dyvelskater". I gammalsvenskan blev det "dyvelskatter", dvs våra moderna lussekatter. Luciaseden följde med tyskarna till Sverige på 1600-talet, men försvann som julsed på 1700-talet. I landskapen kring Vänern knöts seden istället till den 13 december. Den första kända svenska ljusdrottningen sägs ha lussat på ett västgötskt slott 1763. Den tidens skolgossar (djäknar)passade på att vid skolavslutningen gå omkring och sjunga visor för att samla in pengar inför den kommande terminen. Det kallades för "lussegången".

 

Julens fasta började denna dag och det var förbjudet att äta kött under fastan. Fastan varade till julafton. Julgrisen skulle ha slaktats senast på lussenatten. Än idag äter vi fastematen lutfisk, fast numera på julafton. Av all vår moderna julmat är risgrynsgröten och lutfisken de enda rätterna som egentligen har med den religiösa helgen jul att göra.

 

Ljusstöpningen och julbrygden skulle också vara avklarad och man "smakade" ofta på julölet. Luciafirandet har alltid dragit med sig fester med stor förtäring av alkohol. Lussenatten ansågs vara den längsta på året. Just den 13 december hade redan under medeltiden spelat en viktig roll i svensk tradition. På runstaven markerades dagen med två furubloss och en sax. Den sistnämnda markerar att man nu kunde börja klippa av de långa nätterna.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken
Endast tomten är vaken

Står där så grå vid ladugårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva
Tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta
nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Illustrationerna till dikten gjordes ursprungligen av Jenny Nyström, enligt Viktors detaljerade anvisningar. Det var detta som ledde in henne på det som kom att bli en 60-årig bana som svenska julens visuella formgivare. Mer om Jenny Nyström finns i ett av mina tidigare inlägg som du hittar här. Den bokversion av Tomten som vi kan köpa idag är dock illustrerad av Harald Wiberg. Jag har inte tagit med alla de vackra illustrationerna från Harald Wiberg i dikten här ovan. Du kan se alla illustrationerna och läsa hela boken online här.

 

Vad vore julen utan den klassiska julsången Betlehems stjärna... eller Gläns över sjö och strand som den ibland kallas.. Ytterligare en dikt av Viktor Rydberg som tonsattes av Alice Tegnér och blev en klassisk julsång. Här framförd av Anni-Frid Lyngstad.

 

 

För er som inte är så insatta så har Tomten åtta renar som magiskt drar hans släde över himlen. Enligt amerikansk tradition heter de: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donderoch Blitzen. Någon som vet vad de heter på svenska kanske?

Sen finns den ju lite mer kända Rudolf som hjälper Tomten när det är så där dimmigt ute. Historien om Rudolf med röda mulen skapades av Robert L. May 1939. Historien publicerades i en broschyr som gavs ut i Montgomery Wards butiker i Chicago, där Robert arbetade. Riktigt känd blev Rudolf genom sången som spelades in av Gene Autry 1949.

Dessutom kan jag bara konstatera att tomtens renar måste faktiskt vara honor. Varför undrar ni kanske och här kommer förklaringen:

Både rentjurar och renkor får horn på sommaren. Tjurarna fäller sina i början av vintern. Honorna behåller sina horn tills det kalvat på våren. Det betyder att alla jultomtens renar är honor för har ni någonsin sett en julren utan horn?

Det borde man ju ha begripit... Det måste vara kvinnor som klarar av att dra en fet man i röda kläder, till rätt adresser, runt hela jorden, på en natt, utan att fara vilse! :)

Ja, som sagt allt finns på nätet. Här kan du testa dig vilken av tomtens julrenar du är. Tydligen är jag Prancer.

You Are Prancer

You are the perfect reindeer, with perfect hooves and perfect flying form. Why You're Naughty: Because you're Santa's pet, and you won't let anyone show you up. Why You're Nice: You have the softest fur and the sweetest carrot breath.

Som så mycket annat när det gäller julen så har ju traditionerna en religiös bakgrund. Första söndagen i advent inleds kyrkans år. Den kristna kyrkan började fira advent under 500-talet och från början var adventstiden en sträng och allvarlig bot- och försakelseperiod, som också kallades "julfastan". Detta faktum påminns vi än idag om genom den violetta skruden i kyrkan -kyrkosorgens officiella färg-som pryder kyrkan andra t.o.m. fjärde söndagen i advent. (Om man nu är en person som går i kyrkan, vilket jag dock inte är). Regeln att lägga lutfisken i blöt på Annadagen den 9 december är en annan tradition som påminner oss om detta -lutfisken är av tradition fastemat.

Advent av latinets adventus är kyrkans ord för "ankomst" eller "väntan"och den som skall komma är Jesus, vars födelsefest vi firar den 25 december. I äldre tider var adventstiden en förberedelseperiod inför den stora glädjehögtiden. Det var viktigt att inte ta ut julen i förskott, något som gällde alla de fyra adventsveckorna och adventssöndagarna. I äldre tider var första söndagen i advent inte någon särskild dag, men efter hand har den blivit extra högtidlig, ett slags "lille jul" denna förändring har dock skett på senare tid. Många av de seder vi av tradition förknippar med advent, är i själva verket 1900-tals produkter. Advent firas av nästan alla svenskar även om man inte är kristen. Adventsljusstaken, stjärnan i fönstret och adventskalendern är seder som ursprungligen kommer från Tyskland. Den elektriska ljusstakens fader är dock svensk.

Adventsstjärnan som lyser upp våra fönster i decembermörkret är en symbol för Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till stallet med det nyfödda Jesusbarnet. Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talet men de första adventsstjärnorna såg dagens ljus redan på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut. Där hade den Evangeliska brödraförsamlingen herrnhutarna sitt säte och där fanns bland annat internatskolor för missionärernas barn. En av lärarna på skolan fick på 1880-talet idén att tillsammans med eleverna göra pappersstjärnor, med plats för en lampa inuti, för att dekorera skolan med under adventstiden. Enligt herrnhutisk tradition skulle uppslaget ha kommit från en av deras missionärer som sett svenska stjärngossar gå med stjärnan


Med de handgjorda stjärnorna som tillverkades på skolan som förebild började en pappers- och missionsbokhandlare i Herrnhut att konstruera en monterbar stjärna med löstagbara spetsar för försäljning. Modellen var klotformig med taggar åt alla håll. Genom att spetsarna var löstagbara kunde de omfångsrika stjärnorna packas i små avlånga askar vilket underlättade transport och försäljning. Ljuset inuti stjärnan kom från en liten fotogen- eller oljelampa som med tiden byttes ut mot en glödlampa. På 1910-talet började sådana herrnhutiska stjärnor dyka upp i Sverige, ofta förmedlade genom bekantas bekanta. Så småningom växte en Sternfabrik fram i Herrnhut, som på 1930-talet även började exportera stjärnor till andra länder, däribland Sverige där de såldes i bok- och pappershandlar. De tyska stjärnorna var ganska dyra i inköp, men 1941 startade Erling Persson, sedermera klädföretaget H&M :s grundare, en billigare massproduktion av adventsstjärnor. Den nu typiska platta, sjuuddiga, gulröda adventsstjärnan som hänger i många av våra fönster i advent var hans skapelse.


Det hela började med att Erling Perssons barndomskamrat Björn Wennberg inför julen 1940 la märke till en tysk stjärna i skyltfönstret till färghandeln i hörnet Sveavägen / Tunnelgatan som kostade 15 kronor. De båda affärskompanjonerna såg möjligheterna att sälja betydligt billigare stjärnor. Med hjälp av en finurlig konstruktion anpassades stjärnan till masstillverkning och gjordes hopfällbar. Detta gjorde att den lätt kunde stuvas undan efter julen men framförallt medförde det att transporterna underlättades och gjordes billigare.

Redan till julen 1941 hade de fått fram 200.000 stjärnor av papp som såldes för 2.50 kr styck. Så småningom döptes stjärnan till Tindra Kristall och den sjuuddiga, gulröda stjärnan hängde snart i vart och vartannat fönster. En av förklaringarna till succén, förutom det låga priset, var troligen det behov av julstämning som fanns i krigsårens mörklagda Sverige. Andra anledningar till adventsstjärnornas popularitet i Sverige var nog att de påminde om stjärngosseupptågens stjärnor samt att det var en gammal svensk tradition att lysa upp fönstren med tända ljus på juldagens morgon, som en hälsning till julottebesökarna.

Genom att stjärnorna var platta med taggar bara åt sidorna kunde de få plats att hängas i fönstren. För att stjärnan skulle gnistra extra mycket försågs pappen med små stjärnformade hål och dessa patentskyddades för att undvika efterapning. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer, mest norska, danska och polska flyktingar som i olika lokaler klistrade ihop stjärnorna.

På 1950-, 60- och 70-talen fick Tindra Kristall konkurrens av modernare varianter tillverkade av träspån, halm, näver och metall. Men man kan fortfarande se de rödgula pappersstjärnorna sprida sitt sken i advent och den finns fortfarande till försäljning, fast de numer är Made in Hongkong. :P

Adventskalenderns historia började på 1800-talet. En liten tysk pojke med namnet Gerhard Lang hade för vana att alltid fråga sin mor före julen, hur länge det skulle dröja innan det blev julklappsutdelning. Mamman kom då på idén att baka 24 små kakor, som hon lade i papper och numrerade 1 - 24. Varje dag fick lille Gerhard äta en kaka. På så vis kunde han räkna, hur många kakor som fanns kvar och han visste hur många dagar det skulle dröja innan tomten kom. När Gerhard blev äldre, blev han köpman. En dag kom han ihåg sin mors idé. Han förutsatte, att andra barn också var lika nyfikna och insåg, att man kanske skulle kunna göra en bra affär av det hela. Alltså konstruerade han omkring 1920 den första adventskalendern, som bestod av två stycken papper: ett med bilder på och ett med numrerade platser, där man kunde klistra bilderna. Framgången var mycket stor. Snart kom han på en bättre idé, så som vi känner adventskalendern idag. Varje dag öppnade man en liten lucka och bakom fanns en bild.


Ja, det blev ett ganska långt inlägg den här gången. Men nu vet ni allt som är värt att veta och ni kanske såväl som jag lärde er något nytt.
Källor:
Jultraditioner
Tysklandguide
Nordiska Museet

Jenny Nyström är i sig ingen sed det förstår ni ju alla men för mig (och säkert många med mig) så är hon starkt förknippad med julen. Hennes porslinsfigurer har hela min uppväxt funnits omkring mig då min mormor länge samlat på dessa.

Jenny Nyström 1854-1946, är mest känd som konstnärlig mamma till den svenske julklappsutdelande jultomten. Hon målade och tecknade tusentals tomtar och hennes bild av tomten präglar än idag vårt vår syn på tomten och på julfirandet. På hennes bilder är tomten främst julklappsutdelare och avbildas gärna tillsammans med olika djur. Dels de djur som man kunde förvänta sig att hitta tillsammans med tomten i juletid som get, gris, häst och katt, men ibland exotiska djur som kameler och elefanter.

Tomten använder en rad olika färdmedel när han kommer med julklapparna; kälke, släde, tåg, luftballong, flygplan med mera. Även om Jennys bilder gått ut i jätteupplagor under de senaste hundra åren, får vi aldrig nog av dem, utan varje år kommer de igen dessa roliga, charmiga och nostalgiska bilder.

På Kalmar läns museum, som genom arv är rättshavare till Jenny Nyströms produktion och efterlämnade verk, finns en permanent utställning om denna Kalmarflicka och hennes konst. Där visas prov på hennes rika produktion av akademiskt måleri från såväl Sverige som Frankrike, på hennes porträttkonst och mycket av hennes omfattande illustrationer för tidningar och böcker och kort av alla de slag. Jenny Nyström målade också barnbilder, med verklig inlevelse och kärlek till dem. Hon trodde själv att hon kunde skildra barnens miljöer på detta sätt, på grund av att hon alltid kom ihåg sin lyckliga barndom i den idylliska lilla staden Kalmar.

Efter de bilder som Jenny Nyström tecknade och målade har porslinstomtar i finaste porslin modellerats fram. De är handmålade i riktigt gammaldags julfärger och här hittar vi tomten i en rad olika situationer. Porslinsfigurena har funnits i ett tjugotal år, det har tillkommit några nya figurer varje år.







Källor:
Kalmar Läns Museum

Jag säger bara:

För mig är julen eller kanske mer adventstiden djupt förknippad med designern Lisa Larsons Adventsbarn från 1978. Både min mamma och min mormor har varje år satt fram dessa Rörstrandsfigurer. En för varje advent! Jag äger ingen uppsättning själv men skulle hemskt gärna vilja ha dem. Tyvärr är de ju ganska dyra.

Denna gång tänkte jag skriva om en tradition som verkligen hör julen till - pepparkakshus! Tror nästan alla familjer någon gång har bakat ett pepparkakshus om det så bara har varit de färdiga byggsatserna man kan köpa i affären och bara sätta ihop och dekorera. När jag var liten bakade vi ofta pepparkakshus men på senare år har det inte blivit varje år. När jag bodde i korridor i Luleå så bakade vi pepparkakshus med Simpsons tema flera år i rad. Riktigt skoj och mysigt!

Som så många andra av dagens jultraditioner så kommer seden att baka pepparkakshus ursprungligen från Tyskland. En sed som numera spritt sig över hela världen. Det började på slutet av 1800-talet i och med Bröderna Grimms saga om Hans och Greta och häxan i pepparkakshuset.

Arkitekturmuseet i Stockholm har varje år sedan 1990 en pepparkakshustävling med ett givet tema. Årets tema är Metropol. Vem som helst får deltaga och baka ett pepparkakshus enligt temat. Det delsa ut pris i flera kategorier: ett för bagare och arkitekter, ett för barn upp till 12 år, ett för alla andra som backar "icke hus" och ett för alla andra som bakar hus. En mycket trevlig liten tradition tycker jag. Kanske just du ska sätta igång och baka och deltaga? I så fall måste du lämna in ditt bidrag senast den 2 december. Pepparkakshusen visas sedan på museet från den 4 december till 6 januari 2008.

För er som inte vill vara med och tävla så har Arkitekturmuseet lagt upp en mall på ett hus som man kan skriva ut och baka där hemma. Mallen hittar du här.

Här kommer ett recept på deg till pepparkakshus om du vill baka ditt egna.

Ingredienser:
250 gram margarin
2 dl ljus sirap
4 dl socker
2 msk kanel
knappt 1 msk mald kardemumma
1 msk malda kryddnejlikor
1 tsk mald ingefära
2 dl vatten
1 msk bikarbonat
13 dl vetemjöl + mjöl till utbakningen

Så gör du:
Smält margarinet tillsammans med sirapen i en kastrull. Lägg sockret tillsammans med kryddorna i en bunke. Slå över fettet med sirapen och rör om väl. Häll i vattnet och rör om igen. Låt blandningen svalna till rumstemperatur. Blanda mjöl med bikarbonat och rör ner i smeten. Arbeta ihop till en lös deg med trägaffel eller hushållsassistent. Låt degen vila svalt i ett till två dygn. Degen kavlas till 3 mm tjocklek och gräddas i ugnen i 175 graders värme i 5 till 20 minuter beroende på delarnas storlek. Montera med smält socker. Kristyr att dekorera med: 2 dl siktat florsocker blandas med 1/2 äggvita och 2-3 droppar ättikssprit.

Receptet kommer från Eva Granes och Ylva Normans bok ?Pepparkakshus? (Byggförlaget 1998).

Jag blir helt fascinerad vad man kan göra med bara pepparkaksdeg. Titta bara på dessa underbar skapelsena. För att komma till källsidan där jag hittat respektive bild är det bara att klicka på bilden.

Det här underbara exemplaret av ett sådant fann jag via Tomtens dotters blogg. Det här hämtat från boken "The Gingerbread Book" från 1984 skriven av Allen D. Bragdon (ISBN 0-916410-08-0). Tack för tipset, hoppas det är ok att jag har med det här med.

Jag fortsätter min julserie med att ta reda på mer om julens blommor. En del av dessa var till och med nyheter för mig. Särskilt att de räknades som traditionellajulblommor. Men dessa, som jag tagit upp här nedan, verkar allmänt vedertaget räknas som Julens blommor. Slängde med lite skötselråd också för den som känner sig sugen på att ge sig på att ta hand om någon av dess vackra växter. :) Å, ja jag vet att inlägget blev JÄTTELÅNGT. Men se det mer som en uppslagsbok om du skulle behöva tips....läs för guds skulle inte hela då somnar du nog av tristess :P

JULSTJÄRNA - Euphorbia pulcherrima

Ända sedan aztekernas tid har många i Syd- och ;ellanamerika ansett julstjärnan helig, men den amerikanska diplomaten Ponsetti lyckades smuggla ut några sticklingar från Mexiko till Amerika runt år 1830. Men det var först långt senare då tyska förädlare tagit sig an julstjärnan, som intresset för den började stiga. På 1950-talet började julstjärnan dyka upp i Sverige till jul, men var då ömtålig och mycket exklusiv. Först mot slutet av 1960-talet började nya bra sorter komma fram och julstjärnan blev julens blomma nummer ett. I Sverige har "enbenta stjärnor" sålts mest, medan de större grenade plantorna varit mest populära nere i Europa. Det beror antagligen på att vi har oftast våra små stjärnor i fönstren, medan man nere på kontinenten har dem inne i rummet t ex i urnor, på golvet osv. De senaste åren har dock intresset ökat för stam och större grenade stjärnor även i Sverige. När det gäller färger är det rött som gäller till 90%, ca 7% vita och 3% rosa och övriga. Här kan man också märka ett ökat intresse för övriga färger och sorter. De senaste åren har t.ex. Silver Star-sorterna med brokiga blad väckt intresse. Även sorter med fläckiga eller melerade braktéer finns idag i produktion.

---

Skötselråd - Julstjärnan vill stå ljust, men man kan också placera den inne i rummet, men då förkortas hållbarheten. Viktigt är dock att den inte utsätts för kalldrag, då den lätt tappar bladen om den utsätts för kyla. För mycket vatten ökar risken för bladfall, så låt julstjärnan torka upp lätt mellan vattningarna. Detta är speciellt viktigt vid lite mörkare placering. Observera att julstjärnan ej tål temperaturer under 12° vare sig under transporten hem eller när man vädrar.

---

JULROS - Helleborus niger

Vanliga julrosen Helleborus växer vild i Alperna, Italien och på Balkan. I våra trädgårdar är det en vanlig perenn (flerårig växt) som föredrar en ljus halvskuggig placering med näringsrik jord och jämn markfuktighet. De blanka vintergröna bladen är mörkt gröna och blommorna kämpar sig upp ur den frusna marken redan i november-december. De kan till och med blomma under snön. Julrosen brukar drivas till blom inomhus till jul. De senaste åren har intresset för denna skönhet ökat igen.

---

Skötselråd julros i kruka - När julrosen blommat över klipper man bort stängeln. För att kunna hålla den vid liv fram till utplantering krävs en ljus frostfri placering (t ex inglasade balkonger/uterum, sommarstugor eller andra svala platser) och mycket sparsam vattning om temperaturen ligger runt +5°. Plantera ut julrosen på ett halvskuggigt läge och få återkommande glädje av den. Skötselråd julros som snitt - Som snittblomma är den relativt hållbar men kan vara lite svår att dra vatten. Därför är det viktigt med ett långt nytt snitt på varje stjälk och ganska varmt vatten 30-40°C till och med upp mot 50° om de trilskas. Näring har ingen direkt inverkan på blomman så det kan vara bättre att byta vatten och snitta om stjälkarna. Hållbarheten förlängs naturligtvis om blommorna kan placeras svalt.

---

HYACINT - Hyacinthus orientalis

Ingen blomdoft är så förknippad med en högtid som hyacintens med julen. I en vacker kruka sprider den adventstämning och får oss att längta till jul.

Namnet hyacint kommer alltså från den grekiska mytologin. Apollon dödade med ett olyckligt diskuskast kungasonen Hyacinthos från Sparta. Enligt sägen sörjde Apollon honom djupt så han lät en blomma växa upp där Hyackinthos blod droppat ner på marken. Nu är det inte så enkelt att det var den blomma som vi idag kallar hyacint, utan troligen en iris eller en gladiolus. Namnet har sedan bytt växt ett antal gånger för att slutligen hamna hos den vi idag kallar Hyacinthus orientalis. Den härstammar från mindre Asien där den odlades redan under medeltiden. Botanisten Clusius fick i mitten på 1500-talet turkiska frön från den äkta hyacinten, som sedan raskt spreds till botaniska trädgårdar i Nederländerna och England. Denna vilda hyacint hade bara 10-12 glest sittande blomklockor. Hyacintförädlingen satt då genast igång med att få fram fler klockor på varje stängel. Under 1700-talet blev hyacinten enormt populär i hela Europa, då den var Madame Pompadours favoritblomma. Under 1700-talet kunde man välja mellan upptill 2000 olika sorter i Holland. Idag har däremot utbudet minskat till runt 100 sorter med ca 50-60 klockor på varje stängel.

DOFTKOD :
Blå Atlantic - Medel Delft Blue - Fyllig Blue Star - Fyllig
Rosa Pink Pearl - Svag Anne Marie - Medel
Vit White Pearl - Svag

---

Skötselråd - Hyacinter ska vattnas sparsamt då hyacintlöken innehåller mycket av den näring och fuktighet som knoppen behöver för sin utveckling. De utvecklade blommorna behöver dock mer vatten, men jorden ska alltid torka upp mellan vattningarna. För bra hållbarhet och kompakta stänglar vill hyacinten stå svalt. T ex nattetid när man sover eller dagtid när man inte är hemma. Långa stänglar kan skäras av och användas som snittblomma och har då lika lång hållbarhet som kvar på löken.

---

MISTEL - Viscum album

Mistel hör till familjen Loranthaceae som består av 1400 arter som alla parasiterar på träd. De flesta arterna finns i de tropiska zonerna. I Sverige är misteln den enda trädlevande parasiten. Misteln växer framförallt på lind och lönn men kan också förekomma på apel, hagtorn och poppel. Den är mycket svår att upptäcka på sommaren, men på vintern då träden står kala syns de stora vintergröna bollarna väl. I Sverige är den fridlyst och förekommer främst i Mälardalen.

Seden att man får ge den som står under en misteln en kyss på munnen under julen hör till de anglosaxiska traditionerna. Seden är känd i Storbritannien sedan 1700-talet, varifrån den troligtvis importerats hit. I den nordiska gudasagan är misteln känd som den pil som Loke lurade Höder att skjuta Balder med. Misteln antogs ha magiska egenskaper och skyddade mot övernaturliga makter som var extra aktiva vid jultiden. Att mistlar ofta hängts upp i dörrar, framför allt vid jul, kan vara ett minne av att de ansågs hålla häxor och spöken borta. Tidigare importerades misteln från Italien och Frankrike, men idag sker importen främst från Polen.

---

Skötselråd
Om du duschar den håller den sig fräsch längre.

---

AMARYLLIS - Hippeastrum

Den ståtligaste av våra julblommor är den minst krävande och den lyckas du alltid med. Du behöver inte anstränga dig det minsta för att den ska blomma med härligt strålande klockor. Den nöjer sig med lite vatten då och då.

Ursprungligen kommer amaryllisen från Sydamerikanska kontinenten där det finns 75 kända arter. De första kom till Europa på 1700-talet och den senaste kända arten Hippeastrum x papilion, fjärilsamaryllis upptäcktes så sent som 1967 i Brasilien.

---

Skötselråd - En planterad amaryllis som köpts knoppig ska placeras ljust och vattnas sparsamt. Blomsterstängeln blir annars lätt för lång. Om detta hänt får man antingen staga upp den med en blomsterpinne så den inte välter, eller skära av blomstängeln till snittblomma. Som snittblomma har amaryllisen samma hållbarhet som kvar på löken. Sätt bara dit en gummisnodd längst ner på stjälken så inte stjälken "rullar upp sig".

Vi planteringen av en nyinköpt amaryllislök börjar man med att sätta de torra rötterna i vatten ett antal timmar. Löken planteras sedan med ca halva löken ovan jord. Där löken är som bredast bör avståndet till krukkanten vara 2 cm. Krukan dräneras med lecakulor och planteras sedan med vanlig blomjord, genomvattnas och placeras ljust. Därefter ges amaryllisen bara vatten när jorden torkat upp, annars blir blomstängeln för lång. När knoppen börjar glida isär ökas vattningen något. Efter blomningen skärs den vissnade blomman och fröhuset bort, medan stängeln får vissna ner själv. Näringen i stängeln hinner då återgå till löken.

Efter blomningen fortsätter man sedan att sköta amaryllisen som vilken annan grön växt som helst. Löken måste nu samla näring under tiden fram till slutet av september för att orka anlägga nya blomknoppar. I slutet av september ar det alltstå dags att successivt sluta vattna amaryllisen och låta den vissna ned. När bladen vissnat ner kan man ställa undan den frostfritt. Fram i januari-februari planteras man sedan om den och börjar om från början.

---

ARDISIA (Danskt julträd) - Ardisia crenata

Ardisia crenata är en vedartad krukväxt med blanka mörkgröna blad och julröda bär. Den blommar med små vita blommor, men det är inte för blomningens skull den odlas utan för de vackra lingonlika bärens skull. Växten har en biologisk egenhet på bladens ytterkant där små förtjockningar sitter. Det är bakterieknutar där Bacillus foliicola lever. De är nödvändiga för växten och får inte tas bort. Ursprungligen kommer den från ett område från Japan ner till södra Asien.

---

Skötselråd - Vill helst stå ljust och soligt. I rumstemperatur sommartid. Vintertid vill den helst stå något svalare, 12-15°. Står den för varmt kan bären skrumpna. Vattnas rikligt under den ljusa årstiden, sparsammare under vintern.

---

AZALEA - Rhododendron Simsii

---

Skötselråd - För att få största möjliga glädje av sin azalea ska man välja en planta där knopparna visar färg, gärna med ett större antal blommor utslagna. En azalea vill stå ljust men då den inte uppskattar torr värme placeras den hellre på ett bord innanför fönstret än direkt ovanför elementet. Azalean får aldrig torka upp i jordklumpen, för då faller alla blad av och plantan ger upp. Azalean vill ha jämn fuktighet. Antingen kan den vattnas lite varje dag eller så sänks rotklumpen ner i ljummet vatten ca 5 minuter när jorden börjar kännas torr.

---

JULBEGONIA - Begonia x chiemantha

Begonian finns i flera olika varianter. Till jul säljs julbegonian. Chiemanta betyder vinterblommande. Den finns i färgerna rosa, vit och röd.

Julbegonian var en stor säljare från 1920-talet och fram till en bit in på 60-talet. Då började våra bostäder bli allt varmare och torrare vilket passade julstjärnan bättre och julbegonian trängdes tillbaka. De julbegonior som odlas idag är betydligt tåligare för värme och torr inomhus luft än 60-talets.

Julbegonian är en julblomma som kan användas både i rumsfönstret och på lite svalare ställen som inglasade balkonger/uterum som hålls lätt varma. Tacksam är den då den sätter nya knoppar ända fram till slutet av mars. Vid inköp av julbegonian ska den inte var för knoppig utan ha många blommor utslagna.

---

Skötselråd - Julbegonian vill stå soligt och gärna i ett svalt fönster. Den bör torka upp lätt mellan vattningarna speciellt vid svalare placering. Bäst trivs den vid temperaturer från 15° och uppåt, men tål även lägre temperaturer.

---

CYKLAMEN - Cyclamen persicum

Dagens cyklamen har under 100-års tid förädlats fram från en liten vildart som växer vilt i medelhavsländerna och i Främre Orienten. Det här är den perfekta blomman att julsmycka uteplatsen med, för ju svalare, desto bättre trivs den. Den klarar temperaturer ner till 0° utan problem. Blomman finns i handeln mellan augusti och december. När du köper en cyklamen ska den ha många välutvecklade blommor, vilka står rakt upp, samt ett rikligt och tätt bladverk.

---

Skötselråd - Cyklamen tycker om att stå ljust och får aldrig torka ut. Bäst är att vattna regelbundet och då helst se till att växten får vatten underifrån. När vissa blommor eller blad måste tas bort rullar man stjälken lätt mellan fingrarna och rycker sedan till. Detta för att stjälken ska lossna ända nere vid cyklamenknölen. Om en liten stjälkbit blir kvar längst ned vid knölen pressas växtsaft ut genom brottytan och ger bra grogrund för gråmögel. Gödsla inte växten för mycket då bladverket blir för kraftigt för fort. Lagom gödsling under hösten, ungefär en gång per vecka. Gör uppehåll under vintern och börja igen i februari/mars. Skulle växten angripas av skadedjur finns inte mycket mer att göra än att kasta den.

---

JULGLÖD - Kalanchoë blossfeldiana

Kalanchoë blossfeldiana kom så sent som för drygt 60 år sedan till Europa. Det var den tyske botanikern Blossfeld som tog med den hem från Madagaskars bergsområden. Den kom sedan att få sitt namn efter honom. Kalanchoë är ett stort släkte på över 200 arter, de flesta från Madagaskar, Afrika och Sydarabien. Kalanchoën blev snabbt populär vilket inte är så konstigt då den är lättskött och idag finns i alla färger utom blått och lila. De senaste åren har det också funnits en riktigt julröd variant som blivit populär till jul.

---

Skötselråd - Då kalanchoën är en suckulent vill den egentligen stå soligt, men då plantorna redan är i full blom tål den att stå inne i rummet. Viktigt med kalanchoën är att den alltid får torka upp mellan vattningarna.

---

JÄRNEK - Ilex aquifolium

Järnek passar bra att göra kransar av, men använd handskar! Järneken dyker upp som julblomma i Sverige är så tidigt som på 1890-talet. Fortfarande idag är den en populär julblomma och finns att köpa i knippor eller kruka. För att trivas ska den ha mycket ljus och vatten. På våren kan krukväxten planteras ut i trädgården. Järneken finns i storlekar allt ifrån en liten buske till ett träd. Växtens krona blir allt emellan 5 och 15 meter i omfång. Den föredrar ett varmare klimat och är inte särskilt vanligt förekommande i Sverige, i vilt tillstånd. I Sverige odlas den i de södra delarna och kan ibland påträffas i förvildad i Skåne. Växten finns att köpa under perioden oktober och december, när grenarna fått de vackra röda bären.

---

Skötselråd krukväxt - Växten kräver jämn fuktighet och gärna svalt under natten. Skötselråd snittblomma - Vattnet bör hålla omkring 40 grader och grenarna snittas på diagonalen innan de sätts ner i vatten. Tag bort alla blad som riskerar att hamna under vatten och byt vatten regelbundet. Grenarna håller ungefär en månad.

---

JULKAKTUS (November kaktus) - Schlumberger-hybrider'

Sitt latinska namn har de fått från botanikstuderande Fredrich Schlumberger. I bergsområdena i nordöstra Brasilien växer arterna S.truncata och S.russelliana som är ursprunget till dagens hybrider. Där lever de som epifyter uppe i trädkronorna. Genom det intensiva korsningsarbetet att få fram bra sorter har skillnaden mellan novemberkaktus och julkaktus i stort sett försvunnit. När man köper jul/novemberkaktus ska de flesta knopparna vara ordentligt utvecklade ca 1-2 cm långa. För små knoppar ökar risken att de faller av.

---

Skötselråd - Ställ plantan ordentligt ljust och vattna med gödning under blomningsperioden. Vattningen ska vara lätt och jämn under blomningen. Därefter vattnas plantan igenom då och då men ska hinna torka upp mellan vattningarna. Under sommarmånaderna bör man skugga plantan från den starkaste solen. Knoppbildning gynnas om plantan får stå svalt gärna 12-15°C under augusti - september och efter blomningen i januari - mars.

---

TAZETT - Narcissus papyraceus

Denna späda blomma finns både som krukväxt och som snittblomma. Den tillhör familjen azaleaväxter och räknas till de giftiga växterna. Den finns i handeln mellan november och april. När blomman har blommat ut kastas löken. Tazettens doft är stark och kan upplevas som besvärande av allergiker. Såväl blomman som löken är giftig.Tazetten trivs där det är ljust och svalt.

---

Skötsel krukväxt - Vattna sparsamt men se till att jorden hålls fuktig. Om jorden blir alltför blöt kan löken ruttna. Löken planteras i jord eller sand, i slutet av november. Täck inte lökarna helt, utan låt spetsen vara bar. Ställ dem ljust så gror lökarna snabbt, det tar ca tre veckor. Skötsel snittblomma - Vattnets temperatur bör vara 20°. Snitta stjälkarna och skölj noga innan tazetten blandas med andra snittblommor i samma vas. Tillsätt gärna lite växtnäring eller ett specialmedel som neutraliserar växtens giftsatft. Hållbarheten i vas är sig mellan tre och sex dagar.

---

Nu är det snart dags, den 1:e december drar den igång. Årets upplaga av SVT:s julkalender - En riktig jul. 2007 års julkalender är enligt informationen på SVT:s hemsida fylld av humor, äventyr, värme, isbjörnar och magi. Låter ju lovande, eller hur?!


"Mila är nio år och har en klump i magen. Den infinner sig en knapp månad före jul, när Mamma berättar att hon blivit lite intresserad av den nyinflyttade grannen Klas. Mila vill inte alls ha någon kille i sitt och Mammas liv. Särskilt inte på julafton. Det är perfekt som det är. Mila, Mamma och marsvinet Bosse i det lilla radhuset. Så har livet alltid sett ut. Och så vill Mila att det ska fortsätta se ut. Ilsken meddelar Mila att hon bara önskar sig en enda sak i julklapp. En riktig jul, när allt är som vanligt. Bara Mamma och Mila - och ingen äcklig Klas As. För säkerhets skull skriver Mila en önskelista till Jultomten också. Inte för att hon direkt tror på Jultomten längre, men ändå. Det var inte så smart gjort, upptäcker hon nästa morgon. En livs levande tomtenissa i en ovanligt noppig röd luva dyker upp i hennes rum för att att uppfylla önskningen. Det är Elfrid Nilsson, Nordpolens i särklass lataste nissa, ditskickad av Tomten mot sin vilja..."

---

Minns ni dem...eller ja, en del av dem iaf. ;) Julkalendrarna som sänt i SVT  1960-2006

1960: Titteliture Premiär för julkalendern i tv.
1961: Julbåten Juliana Handlade om julbåtens besök i olika länder.
1962: Tomtefamiljen i Storskogen Tomtarna reste runt i en helikopter och samlade in barnens önskelistor.
1963: Den tänkande brevbäraren Sören Alm spelade brevbäraren Kalle som var god vän med alla.
1964: Lill-Stina på reportage i Storskogen Reporten Lill-Stina och programledaren Julle i barnens egen aktuelltstudio där de tog emot rapporter om vad som hände i Tomteskogen.
1965: Farbror Pekkas handelsbod (Diversehandeln) Pekka Langer var en särdeles märklig handelsman i en särdeles märklig affär, som låg vid foten av fjället i Vinterbo.
1966: En småstad vid seklets början Handlade om en mellansvensk hamnstad strax före första världskriget.
1967: Teskedsgumman Birgitta Andersson var gumman som blev liten som en tesked.
1968: Klart spår till Tomteboda Bisarra händelser på en tågstation.
1969: Hercules Jonssons storverk En vanlig familj tills mamman uttalar en magisk ramsa och förvandlar pappan till barnet Bara Jonsson och sonen till den fiffige Herkules.
1970: Regnbågslandet Med Nanna i regnbågslandet.
1971: Broster Broster! Familjen Wikmansson väntar barn och kämpar mot köphysteri och miljöförstöring.
1972: Barnen i höjden Handlade om nyinflyttade människor i ett höghus.
1973: I Mumindalen Julfirande med Mumintrollen.
1974: Rulle på Rullseröd Handlade om Rulle som bodde på en gård i Bohuslän med sin farmor och farfar.
1975: Långtradarchaufförens berättelse Beppe Wolgers är ute och åker lastbil med dockorna Posi och Maggan. 1976: Teskedsgumman Repris från 1967.
1977: Fem myror är fler än fyra elefanter Bokstäver istället för siffror på luckorna.
1978: Julius Julskötare (Kalenderhuset) Björn Skifs var julskötaren som lotsade tittarna genom Svenska Jullagerfabriken och andra företag av olika slag.
1979: Trolltider Handlade om troll och vättar och andra underliga varelser.
1980: Det blir jul på Möllegården Om skånsk jul för mer än hundra år sedan.
1981: Stjärnhuset Prat om stjärnbilder och inslag från den grekiska gudavärlden.
1982: Albert och Herberts jul Handlar om far och son som är skrothandlare.
1983: Lille Luj och Änglaljus i Strumpornas hus Jul i byrålådan hos Staffan Westerberg.
1984: Julstrul med Staffan och Bengt Staffan Ling och Bengt Andersson förestod en lanthandel i en liten by långt från Umeå.
1985: Trolltider Repris från 1979.
1986: Julpussar och stjärnsmällar Bygger på Busnäsböcker av Hans-Eric Hellberg.
1987: Marias barn Detta var en animerad berättelse om Marias barn, Jesus.
1988: Liv i luckan med julkalendern Staffan Ling presenterar korta julberättelser som bygger på inskickade manus från barn.
1989: Ture Sventon privatdetektiv Ture Sventon på äventyr i Lingonboda, Arabien, London och Stockholm.
1990: Kurt Olssons julkalender Kurtan och Arne vimsar och pysslar i en ladugård.
1991: Sunes jul Lilla Sune och hans familjs upplevelser inför julen.
1992: Klasses julkalender Klasse Möllberg har en julstuga uppe i ett träd där han har tävlingar musik och julkul. 1993: Tomtemaskinen Gubben Pettson har lovat katten Findus att tomten ska komma. Han beslutar sig därför för att bygga en tomtemaskin.
1994: Håll huvet kallt Astmasjuke Eddie, sju år, åkte buss från Göteborg till Lysekil för att hälsa på faster och farbror.
1995: Jul i Kapernaum En saga om en stad, om människorna som bor där och om en stjärna som lagt sig ned för att vila.
1996: Mysteriet på Greveholm En spännande men också rolig historia om en knasig familj som firar jul på ett gammalt slott där det finns både tjuvar och spöken!
1997: Pelle Svanslös På Åsgränd i Uppsala bor ett gäng sällsynt älskade katter. Här hittar vi snälle Pelle Svanslös, elake Måns, söta Maja Gräddnos mfl.
1998: När karusellerna sover En dag efter skolan möter Jack en hund som visar honom en hemlig ingång till ett vinterstängt nöjesfält. Hunden springer in och Jack följer efter...
1999: Julens hjältar I förra årtusendets sista julkalender hade en låda med granna julgransprydnader av misstag hamnat på helt fel ställe inför de hektiska julförberedelserna.
2000: Ronny & Julia En modern Romeo och Julia-historia för små barn och deras familjer - men med ett lyckligt slut. För manus svarade Måns Gahrton och Johan Unenge, duon som tidigare bl a skrivit den populära TV-serien Eva & Adam.
2001: Kaspar i Nudådalen Det är vinter och snart jul i Nudådalen, en by som är så liten, att den inte ens går att hitta på kartan. Här bor Kaspar och hans morfar, lanthandlaren Atom-Ragnar, den stöddige Åhman, som tror att han äger hela byn, och många fler. Och så bor Lisa i Nudådalen.
2002: Dieselråttor och sjömansmöss Två barn och en samling Dieselråttor var huvudpersoner i 2002 års upplaga av Sveriges Televisions traditionsenliga julkalender, Dieselråttor & Sjömansmöss.
2003: Håkan Bråkan 2003 års julkalender handlade om Håkan och hans både ovanliga och vanliga familj. Familjens klippa, mamma Karin, är inte hemma så ansvaret ligger på pappa Rudolf. Fast det är visst inte så lätt att ta hand om tre barn själv, för han måste vara världens klantigaste pappa och Håkan är alldeles säkert världsmästare i busighet!
2004: Allrams höjdarpaket Allram Eest, vår frälsare i etern, sände jul-tv tillsammans med Tjet från en stuga i norrländska fjällen. Bland annat fick vi uppleva äventyr och vardag tillsammans med Höjdarna - ett gäng vänner på ett hustak någonstans med ett eget universum.
2005: En decemberdröm Handlar om tomtar, underjordiska änglar, kärlek, fotboll och den gåtfulla vuxenvärlden. 2006: Ett vintermysterium LasseMajas Detektivbyrå.

Mina favoriter genom åren har nog varit Trolltider, Ture Sventon privatdetektiv och Klasses julkalender. På senare år har det blivit lite si sådär med tittandet men jag gillade Pelle Svanslös och nu den senaste Om LasseMajas Detektivbyrå. Ser fram emot årets kalender...man blir ALDRIG för gammal för att titta på julkalendern om det var någon som undrade :P

Idag, den 14 november, var det 100 år sedan Astrid Lindgren föddes och med anledning av det väljer i år Posten att pryda sina julfrimärken med motiv ur några av hennes mest berömda sagor.

Nu haglar julinläggen tätt men eftersom det enligt Handelns Utredningsinstituts (HUI) räkning är just idag som julhandeln startar så tyckte jag det var passande att ta del 2. Kanske fel att kalla julhandeln en sed men den hör ju julen till så den får komma med i min lilla julserie. Julen är trots allt en konsumtionshögtid av stora mått och varje år tycks det bli ett rekordår när det gäller handlandet.


Enligt en prognos från HUI kommer den i år att spräcka 60 miljardersvallen och landa på nätta 62 miljarder (!) - en ökning med 4 miljarder från förra året. Det är inte riktigt friskt när man ser det i siffror! Visst Sveriges befolkning uppgår till sisådär 9 113 257 personer (enligt den preliminära befolkningsstatistiken från SCB för december 2007)
men detta skulle innebära att vi julhandlar för dryga 6 800 kr/person. Ganska mycket (helst med tanke på att det ju blir ett visst bortfall på dessa dryga 9 miljoner då spädbarn och barn över huvudtaget inte handlar särskilt mycket - så genomsnittssiffran är högre).

HUI har utsett en produkt till Årets Julklapp sedan 1988. Produkterna har genom åren varit stora som små, dyra som billiga, men Årets Julklapp har alltid givit upphov till diskussioner. För att en produkt ska bli utvald till Årets Julklapp skall något eller flera av följande kriterier uppfyllas:


1988 - Bakmaskin
1989 - Videokamera
1990 - Wok
1991 - CD-spelare
1992 - TV-spel
1993 - Parfym
1994 - Mobiltelefon
1995 - CD-skiva
1996 - Internetpaket
1997 - Elektroniska husdjur, till exempel Tamagotchi
1998 - Datorspel
1999 - Böcker, särskilt Bibeln
2000 - DVD-spelare
2001 - Verktyg
2002 - Kokbok
2003 - Mössa
2004 - TV med platt bildskärm
2005 - Pokerset
2006 - Ljudbok

Vet inte riktigt vad som hände 1999 då Bibeln spåddes bli så populär - rädsla inför det stundande hemska millenniumskiftet kanske? Eller 2003 då mössan åter var het - en extra kall bister vinter på intåg kanske!? :P

Årets julklapp blir i alla fall enligt HUI.....*trumvirvel*




Produkterna för positionsbestämning och navigation står idag för en tiondel av hemelektronikbranschens totala försäljning och bara i Sverige ökade försäljningen av antalet GPS-mottagare med 138 procent år 2006. Önskar du dig kanske en GPS
i julklapp eller vet någon som verkligen skulle behöva en?! Jag tror inte jag kommer köpa någon sådan i år men men vet ju aldrig.

Lycka till med julshoppandet go vänner!

Källor:
Statistiska Centralbyrån (SCB)
HUI

Julseder ja...vilken ände ska man då börja i när man ska tala om sådana. Jag tyckte det var lämpligt att börja med glöggen eftersom BLOSSA lanserar sin årsglögg nu i veckan =)

Åh, vilken svensk familj dricker inte glögg på julen?! Det finns säkert några men jag inleder min lilla serie om jultraditioner med just glöggdrickandet för det tycker jag definitivt hör till denna högtids seder.

Att dricka glögg är något som har gamla anor. Själva ordet glögg är relativt nytt men man vet att redan de gamla grekerna (haha kunde inte låta bli att använda mig av denna klyscha till uttryck) kryddade sitt vin redan under antiken och på den tiden ansågs glöggen vara en hälsodryck och togs som medicin mot olika sjukdomar.

I Sverige har vi druckit upphettat, kryddat vin sedan 1500-talet. Även här lanserades den från början som en hälsodryck. En av dem som älskade den populära drycken var Gustav Vasa, vars personliga favorit var en blandning av rhenvin, socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlika.

Ordet glögg kommer ursprungligen från "glödgat vin" vilket i sin tur betyder "uppvärmt vin". Sin plats i det svenska folkhemmets julfirande tog glöggen först på 1890- talet och ingen vet riktigt hur seden uppstod. Kanske var det så enkelt att denna varma, söta dryck passade perfekt som uppvärmning för en frusen själ i vårt vinterkalla land. Varje vinhandlare med självaktning hade sin egen blandning, som såldes på butelj med fantasifulla etiketter, ofta med tomtemotiv. J.D. Grönstedt & Co var en av de mest kända vinhandelsfirmorna i Stockholm. I deras vinnglögg ingick flera olika viner som blandades med sockerlag, russin, sötmandel, kanel, kardemumma, nejlikor och ibland vanilj.

På den här tiden var drycken betydligt alkoholsvagare än den vi idag är vana vid och påminde mycket om det "glühwein" som serveras i Alpernas skidorter. Sedan dess har glöggen blivit både sötare och starkare och finns idag i tre kategorier; alkoholfri, vinglögg och starkvinsglögg. Den senare spetsas med starksprit för att komma upp i en högre alkoholhalt. I dag dricker vi svenskar ca 5 miljoner liter glögg varje jul och nya produkter lanseras i Systembolagets sortiment varje år i november.

Personligen gillar jag nästan vinglöggen bäst men varje år är det lite extra skoj att smaka Blossas årgångsglögg (dessutom är ju flaskorna så snygga) Årets årgångsglögg - BLOSSA 07 har precis lanserats och börjar säljas fr.o.m den 16 november. Glöggen har enligt Blossa själva:

"...en spännande, unik smak av havtorn och kanel. Havtorn kallas Nordens passionsfrukt och har en frisk smak som elegant balanserar det söta i glöggen. Servera BLOSSA 07 rykande het eller rumstempererad i ett vackert glas tillsammans med nära och kära. En dryck från de vilt växande bären med en ton av nordisk mystik."


I år lanseras dessutom en specialutgåva av de fem senaste årgångsglöggen från Blossa för att fira 5-års jubiléet av årgångsglöggen. Dessa kommer endast finnas i Systembolagets beställningssortiment så vill man köpa dessa får man kontakta sitt systembolag. Perfekt "gåbort" present i jul för de som älskar glögg. Kan väl ana att det kommer bli en viss åtgång så man får nog vara lite snabb om man vill ha en. Setet innehåller: BLOSSA 03 med pomerans och andra citrusfrukter. BLOSSA 04 med vinteräpple. BLOSSA 05 med hjortron och armagnac. BLOSSA 06 med lingon och enbär. BLOSSA 07 med havtorn och kanel.


Källor:
Linköpingsposten
Blossa
Vin & Sprithistoriska Museet