Som så mycket annat när det gäller julen så har ju traditionerna en religiös bakgrund. Första söndagen i advent inleds kyrkans år. Den kristna kyrkan började fira advent under 500-talet och från början var adventstiden en sträng och allvarlig bot- och försakelseperiod, som också kallades "julfastan". Detta faktum påminns vi än idag om genom den violetta skruden i kyrkan -kyrkosorgens officiella färg-som pryder kyrkan andra t.o.m. fjärde söndagen i advent. (Om man nu är en person som går i kyrkan, vilket jag dock inte är). Regeln att lägga lutfisken i blöt på Annadagen den 9 december är en annan tradition som påminner oss om detta -lutfisken är av tradition fastemat.

Advent av latinets adventus är kyrkans ord för "ankomst" eller "väntan"och den som skall komma är Jesus, vars födelsefest vi firar den 25 december. I äldre tider var adventstiden en förberedelseperiod inför den stora glädjehögtiden. Det var viktigt att inte ta ut julen i förskott, något som gällde alla de fyra adventsveckorna och adventssöndagarna. I äldre tider var första söndagen i advent inte någon särskild dag, men efter hand har den blivit extra högtidlig, ett slags "lille jul" denna förändring har dock skett på senare tid. Många av de seder vi av tradition förknippar med advent, är i själva verket 1900-tals produkter. Advent firas av nästan alla svenskar även om man inte är kristen. Adventsljusstaken, stjärnan i fönstret och adventskalendern är seder som ursprungligen kommer från Tyskland. Den elektriska ljusstakens fader är dock svensk.

Adventsstjärnan som lyser upp våra fönster i decembermörkret är en symbol för Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till stallet med det nyfödda Jesusbarnet. Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talet men de första adventsstjärnorna såg dagens ljus redan på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut. Där hade den Evangeliska brödraförsamlingen herrnhutarna sitt säte och där fanns bland annat internatskolor för missionärernas barn. En av lärarna på skolan fick på 1880-talet idén att tillsammans med eleverna göra pappersstjärnor, med plats för en lampa inuti, för att dekorera skolan med under adventstiden. Enligt herrnhutisk tradition skulle uppslaget ha kommit från en av deras missionärer som sett svenska stjärngossar gå med stjärnan


Med de handgjorda stjärnorna som tillverkades på skolan som förebild började en pappers- och missionsbokhandlare i Herrnhut att konstruera en monterbar stjärna med löstagbara spetsar för försäljning. Modellen var klotformig med taggar åt alla håll. Genom att spetsarna var löstagbara kunde de omfångsrika stjärnorna packas i små avlånga askar vilket underlättade transport och försäljning. Ljuset inuti stjärnan kom från en liten fotogen- eller oljelampa som med tiden byttes ut mot en glödlampa. På 1910-talet började sådana herrnhutiska stjärnor dyka upp i Sverige, ofta förmedlade genom bekantas bekanta. Så småningom växte en Sternfabrik fram i Herrnhut, som på 1930-talet även började exportera stjärnor till andra länder, däribland Sverige där de såldes i bok- och pappershandlar. De tyska stjärnorna var ganska dyra i inköp, men 1941 startade Erling Persson, sedermera klädföretaget H&M :s grundare, en billigare massproduktion av adventsstjärnor. Den nu typiska platta, sjuuddiga, gulröda adventsstjärnan som hänger i många av våra fönster i advent var hans skapelse.


Det hela började med att Erling Perssons barndomskamrat Björn Wennberg inför julen 1940 la märke till en tysk stjärna i skyltfönstret till färghandeln i hörnet Sveavägen / Tunnelgatan som kostade 15 kronor. De båda affärskompanjonerna såg möjligheterna att sälja betydligt billigare stjärnor. Med hjälp av en finurlig konstruktion anpassades stjärnan till masstillverkning och gjordes hopfällbar. Detta gjorde att den lätt kunde stuvas undan efter julen men framförallt medförde det att transporterna underlättades och gjordes billigare.

Redan till julen 1941 hade de fått fram 200.000 stjärnor av papp som såldes för 2.50 kr styck. Så småningom döptes stjärnan till Tindra Kristall och den sjuuddiga, gulröda stjärnan hängde snart i vart och vartannat fönster. En av förklaringarna till succén, förutom det låga priset, var troligen det behov av julstämning som fanns i krigsårens mörklagda Sverige. Andra anledningar till adventsstjärnornas popularitet i Sverige var nog att de påminde om stjärngosseupptågens stjärnor samt att det var en gammal svensk tradition att lysa upp fönstren med tända ljus på juldagens morgon, som en hälsning till julottebesökarna.

Genom att stjärnorna var platta med taggar bara åt sidorna kunde de få plats att hängas i fönstren. För att stjärnan skulle gnistra extra mycket försågs pappen med små stjärnformade hål och dessa patentskyddades för att undvika efterapning. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer, mest norska, danska och polska flyktingar som i olika lokaler klistrade ihop stjärnorna.

På 1950-, 60- och 70-talen fick Tindra Kristall konkurrens av modernare varianter tillverkade av träspån, halm, näver och metall. Men man kan fortfarande se de rödgula pappersstjärnorna sprida sitt sken i advent och den finns fortfarande till försäljning, fast de numer är Made in Hongkong. :P

Adventskalenderns historia började på 1800-talet. En liten tysk pojke med namnet Gerhard Lang hade för vana att alltid fråga sin mor före julen, hur länge det skulle dröja innan det blev julklappsutdelning. Mamman kom då på idén att baka 24 små kakor, som hon lade i papper och numrerade 1 - 24. Varje dag fick lille Gerhard äta en kaka. På så vis kunde han räkna, hur många kakor som fanns kvar och han visste hur många dagar det skulle dröja innan tomten kom. När Gerhard blev äldre, blev han köpman. En dag kom han ihåg sin mors idé. Han förutsatte, att andra barn också var lika nyfikna och insåg, att man kanske skulle kunna göra en bra affär av det hela. Alltså konstruerade han omkring 1920 den första adventskalendern, som bestod av två stycken papper: ett med bilder på och ett med numrerade platser, där man kunde klistra bilderna. Framgången var mycket stor. Snart kom han på en bättre idé, så som vi känner adventskalendern idag. Varje dag öppnade man en liten lucka och bakom fanns en bild.


Ja, det blev ett ganska långt inlägg den här gången. Men nu vet ni allt som är värt att veta och ni kanske såväl som jag lärde er något nytt.
Källor:
Jultraditioner
Tysklandguide
Nordiska Museet